mammamorotspure.blogg.se

Nu var det ett tag sen igen *slår mig på fingrarna* men det har varit så himla mycket den senaste tiden. Har man inte jobbat så har man renoverat. Nu har man gått in på nattpass också och då sover man ju lite om dagarna och när man inte sover så försöker man umgås så mycket som möjligt med mina underbara barn.

 

Sen senast har Liam lärt sig att cykla utan stödhjul. Han är sååå duktigt! Idag övade vi lite på att starta igång cykeln själv och det gick superbra. Sen kom jag på att jag skulle till sjukgymnasten så då kom det stora provet för honom, att cykla på egna ben till och från sjukgymnasten. Han var lite nervös men han klarade det verkligen galant. Nästan så att man ville fälla en pinsam mammatår när man kom tillbaka hem igen och Liam var sååå stolt över sig själv, med all rätt! Man kanske borde inse att han faktiskt inte är så liten längre.

 

Den andra lillen har börjat prata en massa. Han kör på med treordsmeningar i 190. Roligt att höra på. Sen har han även lärt sig hur man skyller ifrån sig om man pruttar vilket också är jätteroligt. Skitunge. Mindre roligt är Nemos myggbettsallergi som slagit till igen. Självklart ska myggorna envisas med att göra bett i ansiktet också, stackaren. Tycker nästan att det är värre i år än förra också då vissa myggbett ibland börjar rinna och vara efter bara någon timme. Jobbigt. Men han är duktig och kliar inte så mycket så det är skönt. Men nu precis innan han somnade till i soffan fick han ett myggbett på hakan. Blir att smörja på lite Aloe vera gelly när han vaknar.

 

 

Nu är han här, hantverkaren som ska såga upp mina golv. Hallen och vardagsrummet kommer de närmaste dagarna/veckan/veckorna ha uppsågat golv, i alla fall delar av det. Nu ska nevellgolvet läggas rätt och förhoppningsvis blir det bra när allt blir klart. Men med tanke på alla turer med hantverkare som inte vart riktigt kloka så vet jag inte om jag vågar stanna hemma och se på när han sågar sig fram. Nerverna sitter väll på utsidan vid det här laget. Men den här hantverkaren verkar i alla fall någorlunda vettig. När han började såga sa han att han skulle ta det försiktigt fram på vissa ställen för att inte komma emot rören som ligger under. Låter vettigt och la inte ner någon större tanke i det hela förrän han fortsatte säga "för dom sågade tydligen i dom förra gången dom var här". Då hamnade nerverna lite på utsidan igen för det här var inget som dom talat om för mig att dom gjort. Men nu ska jag inte tänka mer på det. Får bli att gå ut på gården så barnen får leka av sig sen och jag slipper se vad dom gör med mitt stackars golv.

 

Oao.

Nu är klockan strax efter 22 och jag har nu hunnit med alla punkter för dagen. Den sista kunde jag inte göra tidigare av vissa anledningar men nu är den klar och det är skönt att veta att man inte skjutit på en massa till imorgon.

Den här veckan har varit lite upp och ner men imorgon är det fredag och sen är det helg. Imorgon är också barnen hemma från dagis vilket är supermysigt eftersom jag inte hunnit träffa dom så mycket varken igår eller idag. Igår jobbade jag mellan kl 13-21 så då låg de och sov när jag kom hem och idag vart det bara ett par timmar efter dagis som vi fick umgås för sen åkte de iväg på deras kusins kalas och kom faktiskt inte hem förrän runt 21.40. Så nu har dom slocknat i deras sängar.

Min rygg funkar fortfarande inte som den ska så medans de var på kalas så la jag mig hemma i soffan och tittade på Jägarna 2 (som jag inte tidigare sett) och satte på TENS på ryggen. Riktigt skönt.

 

Snart dax för sängen, men först "Kniven mot strupen". God natt god natt.

 

 

Nu var det ett tag sen jag bloggade men min förklaring är att jag inte haft någon dator på ett tag men nu är jag tillbaka med en liten uppdatering innan det är dax att börja laga kvällsmat.

 

Just den här veckan känns bara jobbig och motsträvig. Mycket går emot just nu. Får hoppas att den blir bättre för än så länge är det ju bara tisdag och så mycket har redan hänt.

En sak som har hänt är att företaget som la vårat golv på bottenvåningen har äntligen hört av sig. Det var ju tur. Mindre tur var det när dom kom förbi och tittade på vad som är fel med vårat golv som knakar något katastrofalt i hallen/kök. Speciellt vid portalen mellan hall och vardagsrum. Förklaringen är att dom inte lagt nevellgolvet som det ska så nu om vi ska få det ordentligt (vilket vi vill eftersom nevellgolvet är ju en dyr sak) så måste dom riva upp hela golvet vad gäller kök och hall. Har också upptäckt en lös platta i vardagsrum så i värsta fall måste de även riva upp där. Så det blir att fixa ny matta och allt dit, vilket känns otroligt jobbigt och omständigt just nu eftersom man trodde att allt skulle vara över vid det här laget. Pust och stön. Får se om de kommer och kikar en gång till innan något blir avgjort men de verkar inte allt för nöjda med de som la golvet från första början, deras arbetskamrater alltså. Ja ja, bara att bita i det sura äpplet om man vill ha en nyrenoverad lägenhet med allt som det ska vara. Och ja, vem vill inte ha det?

 

Äntligen har duschväggarna i badrummet kommit upp nu också. Hur skönt som helst! Eftersom det måste vara specialstorlekar på väggarna och inte standard 90*90 så skulle väggarna kosta ganska så mycket mer så det har inte blivit av tidigare helt enkelt. Men nu är det klart så nu slipper man stå upp i badkaret på övervåningen och duscha. Sköööönt.

 

 

 

Jag har inte skrivit så mycket på ett tag då det varit fullt upp. Har jag inte jobbat har det varit andra saker i livet som kommit ivägen. Men nu tänkte jag att jag sätter mig ner en liten stund och försöker uppdatera igen.

Förra veckan var inte alls min vecka. Det kändes som att allt bara gick emot mig. Har blivit strul men mitt abonnemang vid överföring av telefonnumer osv så nu har jag inte någon telefon på ett par veckor. Andra saker har också gått åt pipan, också mindre livsnödvändiga saker men som ändå gör livet en aning jobbigare.

Men nu ska jag skriva om något som är viktigt, något som mig så otroligt förbannad och ledsen.

 

I fredags valde en trettonårig tjej att ta livet av sig. Hon valde att hoppa framför tåget. Detta var till följd av nätmobbning. Det är väldigt lätt att sitta bakom datorn och skriva en massa saker åt en person, så länge man inte säger det öga mot öga med denna personen så gör det väll ingenting? Det skadar väll inte någon och får väll ingen att må dåligt så länge det bara sker över internet? Jag tror att många är tuffare än vad dom skulle våga om de träffade personerna i fråga. Många säger saker som dom kanske inte riktigt menar men som gör att den personen som mottar detta mår riktigt dåligt. Den här gången har dessa hårda ord hamnat hos en trettonårig tjej. En trettonårig tjej som valde att ta sitt liv.

Idag satt jag vid internet och surfade runt och stötte då på en rubrik om det som skedde. Om hon som hoppade framför tåget. När jag klickade mig vidare så var det inte riktigt det jag väntat mig att jag skulle få läsa. Jag skulle få läsa om det hårda klimatet som flickan blivit utsatt för. Jag fick se en facebooksida som någon har skapat, en sida som bara handlar om att förlöjliga denna tjej. Denna sida har fått varit uppe sen september men är fortfarande inte borttagen! Jag fick också läsa om vad flickan hette. Hon fick ett namn. Jag fick också en chock då jag faktiskt vet vem denna flickan är. Har träffat henne jättemycket när jag var yngre och har till och med kort på henne här hemma som jag såg senast för ett par veckor sedan.

 

För några veckor sedan handlade det mycket i media om det hårda klimatet på nätet. Om näthatet. Om näthatet mot kvinnorna. Idag ser man inte så många rubriker om det hela, mer än att den här flickan och en del av hennes mobbning står att läsa om i Aftonbladet. Nej, nu är det tyst. Det har inte försvunnit, det har inte blivit bättre men media har hittat något annat att skriva om.

 

Snälla. Tänk på vad ni skriver där ute! Att skapa en sida och skriva en massa förlöjligande ord om en person, att skriva dumma saker åt en person. Detta är inte ok och kan leda till förödande konsekvenser.

Jag kan inte tänka mig in i hur hennes familj mår just nu och jag vet inte ens om jag vill försöka.

Jag vill bara be er att sluta nu. Sluta vara så elaka och bete er som medmänniskor även ute på internet.

Tack.

 

Vila i frid <3

Idag har varit en bra dag. Jobbade hela helgen så att idag var jag ledig och hade barnmys. Senare på eftermiddagen kom en vän förbi och överaskade med sushi, sååå gott! Sen pratade vi en massa skit och hade trevligt medans våra barn lekte tillsammans.

Helgen som kommer är det ledig helg som väntar så då får vi se vad som sker. Eller ledig är den om jag inte hör något om att dom vill att jag ska jobba, så man kan väll aldrig säga aldrig.

Har inte så mycket att skriva idag. Trött och ska förbereda maten tänkte jag. Men då har jag i alla fall uppdaterat så ni slipper tjata på mig, ha ha.

 

Ha en fortsatt bra dag!

Sitter nu och tittar på Hells Kitchen och blir så där lagom sugen på mat. Det är mycket mat som ser väldigt gott ut och som man aldrig testat på förut. Jag tycker ju det är roligt att stå i köket och exprimentera så detta är lite som att visa upp en tänd ciggarett till en röksugen. Men det är kul att se. Det känns lite som att mat är det nya bland folket. Man ska kunna laga mat och man ska vara finsmakare ut i fingerspetsarna, trots att många egentligen skulle vara lika nöjda över en pizza som en hummer. Men jag tycker i alla fall att det är roligt. Mat är roligt.

 

Imorgon blir det att lämna barnen på dagis och åka till jobbet. Jag jobbar till klockan åtta imorgon kväll så är det någon som vill något så får ni höra av er efter det. Ska bli skönt att få komma iväg, nu har jag suttit hemma i några dagar igen.

 

Tiden går fort när man har roligt, eller när man har mycket att göra. Julen sprang ju bara förbi och den var sådär lagom mysig, rolig och härlig. Det enda jag hade velat ändra med julen är att jag ville ha mer tid för den. Julafton var över på två sekunder och man hade inte så mycket tid över till allt i verkligheten som man tyckte att man hade i huvudet. Men den var fin i alla fall och ungarna fick allt dom önskade sig. Eller ja, dom önskade sig ju ingenting men efter varje paket som Liam öppnade så utbrast han "Åh det här har jag ALLTID önskat mig" så jag tror han fick det han önskade sig, ha ha. Nemo var till och med så gammal i år att han verkade förstå innebörden av ett paket. Det var något man öppnade och innuti låg det något man kunde leka med. Enkel matematik för honom.

Julafton var visserligen lite stressig men ändå ett skönt break eftersom jag hade jobbat dagarna innan. Sen vart det några jobbdagar till och även en jobbnatt som gick finfin innan det var dax för nyårsafton. Detta firades med tre rätters middag med vänner och deras barn. Sen vart det fyrverkerier, drickande av guldvatten (ja, vatten med riktigt guld i!) och när barnen somnat så åkte frukten och chokladfontänen fram. Tolvslaget firades in med lite bubbel och kärlek. En lugn nyårsafton men ändå väldigt trevlig. Det blir lite annorlundare när man har små barn med sig.

 

Den här veckan har jag börjat på mitt andra jobb. Har ju bara jobbat två dagar och nu är jag ledig idag och imorgon (om jag inte hör något annat från något av mina arbeten) och sen jobbar jag fredag till måndag. Det är lite att försöka tänka på och komma ihåg när man börjar på en helt ny arbetsplats men jag tror det kommer gå bra. Det är ganska så stor skillnad mellan mina arbeten. Det ena är lugnt och innefattar mer vardagsaktiga saker och det andra är det lite mer stress och tunga lyft i men det är roligt. Det är skönt att ha något att göra igen och ungarna älskar att gå på förskolan så att det känns väldigt bra att få komma igång och arbeta igen.

 

Nu ska jag försöka hinna med lite saker som man aldrig hinner med annars och sen så ska jag laga till en köttfärspaj för nu är det inte lång tid innan S kommer hem från jobbet.

 

Då var man uppe med tuppen idag känns det som. Liam är vaken men Nemo sover fortfarande. Blev väckt av ett jobbsamtal så det är därför jag inte ligger och snosar i sängen just nu. Skulle egentligen jobba dag imorgon men de ringde och frågade om jag kunde jobba kväll istället och det går bra. Den enda som kommer bli besviken är väll Liam som längtat efter att få äta frukost på dagis som han skulle ha fått gjort imorgon, men det kommer fler dagar.

 

Igår var det dax för ännu mer julstämning i vårt hus, då kläddes julgranen. Det vart en ganska så stor gran och som vanligt så ska det krångla en massa innan det blir klart men resultatet är mycket tjusigt. Det känns verkligen härligt när man kommer ut ur sovrummet på morgonen och doften av gran slår emot än. Det är lite skillnad mot en doftlös plastgran. Nej, en plastis kommer inte in här så länge vi har möjlighet att kunna köpa riktig.

 

Nu ska jag upp och lägga mig en liten stund brevid lillen som ligger och sover i vår säng. Han kommer nog sova en liten stund till med tanke på vilken natt vi hade. Han håller förmodligen på att få tänder så det är skrik och panik och 5 flaskor välling varje kväll. Ursch. Måtte det bli bättre snart!

 

Nu var det äntligen dax för middag. Alla började leta upp sina platser. En del hade spanat lite innan på bordsplaceringskartan och en del andra hade varit inne i lokalen och letat upp just sitt namn men fort gick det i alla fall för alla att hitta sin plats. Jag och Simon placerade oss vid våra kort som hade en lite annan touch än de andras placeringskort. De var lite större och hade små kronor på.

 

 

 

 

Middagen som serverades var två olika sorters potatissallader, en grönsallad och en melonsallad, grillat nötkött och fläskkött, två olika sorters ajvar, tzaziki och grönsaksspett till vegetarianer och veganer. Supergott var det verkligen! Niklas hade verkligen lyckats med köttet och alla sa att de tyckte det var jättegott så jag tror det vart lyckat.

 

Middagen fortlöpte och först ut att hålla tal var min pappa som höll ett fint tal. Han sa efteråt att han glömde säga vissa bitar men det gjorde inte så mycket utan jag tyckte det var fint gjort av honom ändå.

 

 

Innan chauffören stängde dörren bakom oss så öppnade han vår champangeflaska som vi tjejer tidigare slitit med. Vi hällde upp varsitt glas åt oss alla och skålade. Det tog inte lång tid innan vi var framme vid fotoplatsen som vi valt ut. Ännu en gång var jag lättad över det fina vädret som vi hade eftersom det hade varit lite mer problematiskt om det hade regnat vid vår utomhusfotograferingen, men vi hade lite back up planer om det hade varit så. Men nu var det i alla fall fint väder, lagom varmt och barnen hade också anlänt till platsen tillsammans med farmor. Nemo hade inte sovit än och hade börjat bli trött men han var ändå på gott humör, kunde inte vara stoltare.

Vi gjorde oss i ordning för fotografering och började med barnen eftersom dom var otåligast. Liam gjorde allt som fotografen sa till honom och agerade verkligen modell!

 

 

 

Fotografen sa att han tyckte att det var roligt att ta kort på honom just för att han lyssnade så mycket också, och så är det ju självklart världens finaste motiv, ha ha. Nemo var som sagt trött men han skrattade och höll igång ändå under fotograferingen. Han gav väll allt han kunde för att sedan kunna åka tillbaka till festplatsen, lägga sig i vagnen och somna gott på två röda.