Breakdance i livmodern
Idag har det lilla vidundret kravlat runt och sparkat fotboll mest hela dagen. Visst är det roligt att känna att den är vid liv, men vid vissa tillfällen så kunde man hoppas på att den kunde ta det lite lugnare. Som när jag var på hotellet med Andreas och co. i torsdags. Det räckte inte med den dunkande musiken som rörde runt i hela kroppen (svårt att beskriva för någon som aldrig varit gravid, men det är en kuslig känsla) utan en liten vilde var tvungen att dansa breakdance i livmodern. Ska visa mamma vad den kan redan innan den kommit ut i den stora världen. Andreas var lite rolig också. Han är den första människan som verkligen valt att tillägna min mage en hel kväll, kändes faktiskt kul att han sprang runt och tog mig på magen hela tiden, och det gjorde ingenting. Kul att få uppmärksamhet av någon nån gång ;) Har lovat han en fika också. Har gett han mitt ord på att han ska få sitta under hela fikat och ta på min mage, och vad gör man inte för kompisarna?
"Frihet är att göra allt som lagarna tillåter..."
Påskhelg
I fredags så var jag hos min pappa och firade hans födelsedag och åt lite påskmat. Min pappa och hans fru är något av några tidsoptimister så maten stod på bordet 1 ½ timme senare än överenskommet (kanske man borde räknat med) men det funkade ändå, även om det är väldigt irriterande och blir som vanligt målet för bilsamtalet mellan mig och sambon.
På lördagen så orkade man inte riktigt med mer påskmat eller något annnat, så jag och sambon gick på argentinsk grillrestaurang istället och hyrde sedan film. 2 av 3 filmer gick bara att se 15 min på innan man var tvungen att stänga av de för att de enbart var en enda pina att se dom, men den tredje var en rolig komedi med Adam Sandler, man borde förstått redan innan att det skulle vara den som skulle slå...
Söndagen så blev det släktmiddag igen. Eller ja, det känns som det när man bara ska träffa sambons familj. Han har 5 bröder, varav 2 har egna barn och 3 har fru/flickvän som var med. Blir ett litet gäng. Men det är roligt när man är där, men skönt när man åker därifrån och känner lugnet i bilen igen. Tystnad är ovärderligt ibland.
Dax för lite poker på facebook. Funkar alltid när man vill slå död på lite tid.
Ultraljud
Nu är påsken här, med allt som kommer därtill. För mig och sambon har vi tre födelsedagar att fira (som om det inte räcker med de vanliga släktmiddagarna med påskmiddag). Men det blir nog en lugn påsk ändå, jag gör det jag orkar (och det mitt huvud klarar av) och är det någon som har invändningar så orkar jag ärligt talat inte bry mig. Det känns som att det är viktigare att jag får vila upp mig och må bra än att jag ska ställa upp på att finnas där för varenda kotte som känner för det. Sen har jag aldrig riktigt tyckt om påsken. Kan vara mysigt när barnen klär ut sig och skönt med lite extra ledighet, men sen tycker jag inte om maten så speciellt mycket och har aldrig riktigt varit inne på det här med godis så att jag skulle gå upp något i vikt för den skullen kan vi nog räkna bort.
Hoppas alla ni där ute får en trevlig påsk i alla fall!
Världens mest överskattade artist
- Enligt henne är hon otroligt kristen, men går ändå runt och smuttar på nattvardsvinet dygnet runt och har botox så att musklerna runt ögonen snart kommer att ge sig så att ögonen kommer ploppa ut.
- Hon är 50 år (eller hur vad det nu?) men klär sig ändå i kortkort och visar trosorna för hela världen så snart hon får chansen. Vad skulle jesus säga?
- Varför väljer hon alla dessa pastorer till partner, som sedan visar sig ligga med en den ena en den andra. Har hon inte lärt sig något efter Knutby?
- Hon spiller ingen tid till att berätta hur folkkär hon är, men ärligt talat så kan jag inte ens säga En person som tycker om den här människan. Inte ens min gamle mormor eller morfar, eller Simons kristna föräldrar tycker speciellt bra om henne.
- Kan man verkligen lita på en tant som kastar blomkrukor på sina fans?
- Är det bara jag eller är inte dessa julskivor från Betlehem som hon envisas med att ge ut varje år egentligen inte samma skiva fast med lite olika skivomslag?
Jag får be om ursäkt sedan om någon tar illa vid sig, men detta är något som man inte kan undgå. Min åsikt är att Sveriges mest överskattade artist är Carola, och är någon av annan åsikt så får ni gärna berätta, är alltid roligt med lite åsikter.
Trött på perfekt
Sen gav hon papper och tips om övningar att göra så man inte får ont i svanken m.m. och när jag pratade om att jag var lite intresserad av vattengympa för gravida så letade hon genast fram telefonnummer och förklarade vart badet låg m.m. Kändes hur bra som helst när man gick därifrån.
På jobbet går det också bra, men jag har börjat få så ont i benen för vikten så nu har jag köpt stödstrumpor för att hjälpa benen och minska risken för åderbrock. Inte så kul att få när man är 23! En tjej på jobbet är också gravid, men jag börjar bli lite trött på hennes prat och skryt. I början kändes det roligt att ha någon som var gravid samtidigt som man kunde tala med, men nu orkar jag inte längre. Hon sitter gärna och berättar (skryter!) om att hon inte behöver äta järntabletter för att hon äter så mycket järn och allt man måste få i sig, att hon ligger precis på mitten i kurvan hos bm, att hon inte har fått någon huvudvärk och inte kan tänka sig att knappt äta alvedon (känns som att hon ser ner på mig lite varje gång hon berättar). Allting ska låta så perfekt i hennes värld, och hennes son (hon har minsann tagit reda på könet, vilket en "looser" som jag inte vill) kommer födas och vara den perfekta lilla sonen. Hon kommer aldrig få problem. Huha. Är så trött på perfekt att man önskar att han får kolik och börjar knarka, men sånt får man ju inte tänka. Ursch, jag känner mig lite taskig ibland, men eftersom jag är gravid kan jag alltid skylla på hormoner, någon som jag hade svårare att göra tidigare.
Nej, nu ska jag kika runt lite på nätet och dregla över tjusiga barnvagnar och söta bäbiskläder som jag tänkte beaställa direkt efter ultraljud nr 2. Älskar Lundmyr. Dyrt men hur underbart märke som helst! Lite ska man väll få skämma bort sitt lilla barn?
Scrubs "räddade mitt liv"
Nu är det äntligen lördag igen, en chans att få koppla av och vila ut sig ordentligt, eller ja, försöka vila ut sig ordentligt. Förra helgen gick inte riktigt allt enligt planerna, så den här orkar jag inte ens försöka planera in någonting. På lördagen fick jag magvärk vid kl 15, sen så fortsatte det bara att bli värre och värre. Tanken var att jag skulle äta mat med en kompis och sen fara ut på lite äventyr, men magvärken hindrade mig från att lämna hemmet. Sen så hade jag konstant ont på samma ställe tills måndag då allt blev ännu värre och jag bestämde mig för att besöka akuten. Där blev jag skickad till Kvinnokliniken för ett ultraljud. När man låg där var man väldigt nervös över att något var fel med Lill-Grisen, men när jag fick se den där vackra, gråskaliga bilden med ett litet dunkande hjärta så blev man genast så mycket lugnare. Hade jag inte haft så ont hade jag nog blivit lite tårögd, jag fick se mitt barn för första gången. Visserligen en väldigt suddig bild, men det var mitt barn och mitt barns hjärta.
Efter att få veta att det inte var något fel på fostret fick jag fara tillbaka till akuten. Där tog de sedan ännu mer tester och sen fick jag behandlingar av olika slag som man knappt vågar gå in på, men det slutsatsen är att jag nu mår bra och jag har fått sett mitt barns hjärta. Kan knappt vänta tills jag får komma iväg på det stora ultraljudet då man får kort och sådant.
Även om jag glädjs mycket åt Lill-Grisen så känner jag mig som en av de hemskaste människor ibland när den där hemska huvudvärken jag lider av slår till. Tidigare i veckan så hade jag så ont att jag bara låg orörlig och grät i soffan. Sedan försökte man sig på en dusch, då jag lyckades ha ner en massa shampflaskor m.m. på golvet och då kände jag att det verkligen inte var min dag. Sen slog den där hemska tanken mig som fick mig att bli ännu mer ledsen eftersom jag är en sån hemsk mamma som ens tänker tanken. Jag hade så fruktansvärt ont i huvudet, och har nu haft det i en månads tid, så jag tänkte att om jag "bara" gjorde en abort så skulle jag förmodligen bli av med huvudvärken. Hur kan man ens tänka så! Sen så nu i veckan har jag lugnat ner mig lite då jag har tittat på Scrubs. I avsnittet så fick en nybliven mamma lite av ett utbrott för att hon inte kunde ta hand om sitt barn, och att hon inte mådde så bra som hon trodde att hon skulle göra, att hon inte kunde glädjas av barnet riktigt. Då fick hon tala med en annan tjej som fick barn för ett tag sen. Tjej nr 2 frågade då tjej nr 1 vad den hemskaste tanken hon tänkt var. Det ville inte tjej nr 1 svara på, och då sa tjej nr 2 att när hennes barn föddes så ville hon bara kasta ut det genom fönstret. Då sa tjej nr 1 att hon också hade tänkt den tanken, men att de nyss har renoverat och fönstrena var igenspikade och att hon då tänkte att hon skulle släppa ner sin dotter från taket. Självklart var detta bara tankar för dom, och inte något som de skulle göra irl. Fantastiskt program som fick mig att inse att jag inte är en hemsk människa och att det inte betyder att Lill-Grisen är oönskad, för det är bara graviditeten och hormonerna som tänker så och inte något som jag skulle kunna göra. Nu, trots huvudvärken och mina onda tankar, så vet jag att när smärtan går över så är jag lika stolt över min växande mage som en nybliven mamma över sitt nyfödda barn. Så det så!