Vad är det med min dator mer än att den börjar bli lite gammal? Varför måste gammal alltid vara dåligt när det gäller elektronik? Varför kan man inte bara använda dom år ut och år in och de bara blir lite bättre och charmigare med åren? Min dator är som en riktigt gammal tant med alzheimers. Den glömmer konstant vad den ska kunna göra, vilket gör mig lite lagom tokig men jag älskar ju min dator så jag har inte hjärta att ersätta den med en ny och lägga in den i garderoben och glömma bort den.
Nu har min dator glömt hur man läser av mitt minneskort från kameran. Hade tagit ett kort på min finfina lilla sak som jag hittade på HM igår som jag tänkte visa upp, men min dator vill helt enkelt inte. Nu när man börjat amma igen så kan man inte ligga naken och sova på nätterna (så som jag är van vid att göra) så att jag fick ta mig ut och leta efter något skönt att sova i. Hittade en jättefin liten sak som jag känner mig riktigt nöjd med. Efter att ha tagit bort byglarna i den så är den hur skön som helst att sova i (byglar är inte så skönt med kotuttar). Kände mig så nöjd efter en natt med den så jag tog ett kort och skulle visa, men som sagt så har min dator gått och blivit envis tant och inte vill vad jag vill så att jag får försöka nästa gång igen.

Min dator är verkligen som en envis tant som är mer än lite naggad i hörnen. Tangenten med "punkten" har ramlat bort och går inte att sätta tillbaka och den har sina charmiga små repor här och var. Det har faktiskt inte gjort mig någonting alls men nu när den börjat på alzheimers också så måste jag kanske överväga hur min ekonomi ser ut i förhållande till ett välbehövligt utbyte. Har i alla fall tömt det mesta på min dator så om den lägger av totalt så behöver jag inte spilla massor av tårar över att jag förlorat en massa saker, för det har jag inte. Ska nog ta en tömning till snart. Tömma allt av värde innan datorn helt glömt bort hur man ens startar. Det känns som att det bara är en tidsfråga till det är dax. Den vet inte hur man läser av minneskortet från kameran längre, den har förlorat en tangent och den tar ibland en halvtimme på sig innan den hittar mitt internet... När jag tänker efter så förstår jag inte varför jag ens tycker om den här gamla skruppliga saken! Men jag får väll erkänna att jag är en sån som älskar sånt som inte riktigt är perfekt. Lite nagg i kanten ger oftast bara charm. Det som står ut är det som jag fastnar för. Perfekt är inte min sak. Ingenting i mitt liv är perfekt och jag älskart!