Inte lyckligare men inte ovetande

Nu när man sitter här och tänker på hur livet ter sig idag så kan man inte låta bli att tänka på allt som en gång har varit. Den gången man levde i ovisshet. Nu när saker och ting börjar grumla sig upp mot ytan och en annan kan bara stå och titta på allt, ursäkta, jävla skit som faktiskt är. Hur kan ni vara så dumma i huvudet och gå så långt och förstöra era liv? Hur kan en annan vara så dum i huvudet att gå så långt och förstöra någon annans liv?

Innan levde jag i ovisshet. Vet inte om jag direkt kan säga att det var bättre. Det var bättre på det sättet att jag var lyckligare då jag trodde att allt var bra. Sen bryter någon tystnaden. Någon bryter tystnaden och berättar en 16 år gammal hemlighet. Något som inte alls är behagligt att lyssna på men som är nödvändigt. Jag kan inte förstå hur denna Någon har kunnat vara tyst om det så länge. Jag måste säga att Någon är en mycket stark människa och jag beundrar Någon över att den klarar av att berätta nu. Jag kan tänka mig att man skulle kunna berätta på en gång då det hela började, då levde man i en annan värld än vad man gör idag. Men att bevara det så länge och orka bryta tystnaden nu? Beundransvärt! Och jag står bakom Någon till 100%!

Innan jag levde i ovisshet så levde jag på berget där jag kan titta ner på fördärvet. Förstår inte hur man skulle vilja hyra rum där nere. Där nere bland dessa otäcka varelser. Men det gör Du. Trots att Du alltid har sagt att det inte är ett rum Du skulle vilja hyra så tar du dig dit ändå. Du klättrade dit. Nej, klättra är absolut inte rätta ord för det här. Du Kastade dig ner till detta rum och hängde på handtaget så att händerna blödde. Att Du inte ens stannade till och vände dig om för att orka titta om det stod någon kvar. Vad händer med de små? Din syster och din bror? Dessa har redan stått där vid kanten och tittat ner så länge och Du har lovat att vad Du än gör ska Du inte hyra rum där nere. Jag har upptäckt Dig. Jag kan inte säga att jag är lyckligare. Jag kan säga att jag är vid medvetandet. Jag får stå här brevid och vänta på att ta din syster och din brors hand i hopp om att de inte ska kasta sig efter. Är det det som krävs att få Din uppmärksamhet? Att bli granne med Dig i fördärvet?

Stockholmo

Nu är man hemma och börjar äntligen komma tillbaka till sitt rätta jag efter Stockholmsresan. Hade i alla fall skitkul. Härligt att träffa Princess och sen var hennes lika trevliga syster My där också. Kunde inte bli så mycket bättre. Första kvällen vart det utgång till ett ställe jag just nu inte kommer ihåg namnet på. Var trevligt. Träffade på en massa roliga människor där och vi drack som apor, ha ha. Sen när vi gått ut så träffade vi på två bröder varav den ena snart skulle gifta sig så att de hade firat hans svensexa denna dag. Vi kom då fram till att han inte hade fått göra något pinsamt varav vi sen bestämde att han skulle bada i fontänen. Larvpottan vågade inte göra detta själv och full som jag var så ställde jag upp att följa med. Blev dock inget nakenbad som först var bestämt (tur var väll det) utan vi behöll kläderna på och sprang runt där för att nudda saken i mitten. Var kul faktiskt och vi ångrade oss lite att vi inte tog med kameran ut denna kväll. Detta ändrade vi på på lördagen då vi gick iväg till Mango. Där träffade efter ett tag på Danne, hans flickvän och hans kompisar. Var nice. Sen bestämde sig Princess och My att de skulle hem medans jag följde vidare med de andra. Efter efterfesten ringde jag P och då visade det sig att de var på libanesisk fest. Efter mycket konstigheter lyckades jag tillslut ta mig den stationen bort där de var och mötte upp dom och sen vart det hemfärd. Låter kanske lugnt men om man tänker på att på fredagen vart det fest till 04.30 och på lördagen kl 07.20 kanske ni kan förstå att man var lite trött på söndagen då man räknade ut att man sovit ca 9 timmar sammanlagt denna helg. Men underbart var det och ska definitivt göras om!

En annan sak som jag berätta om nu (då jag tror att det tar ett litet tag tills jag skriver igen) är att Simon kanske har hittat en lägenhet. Han ska iväg och titta på den imorgon och får reda på om han får den då. Får han den får han nycklarna på fredag till den. Dock kan han inte flytta då eftersom vi ska på bröllop på lördagen. Kusinen ska gifta sig. Får hålla tummarna för fint väder eftersom det är utomhusbröllop som gäller!




Jag har så mycket kärlek att ge att jag pussar kan dela med mig av <3





Stockholm imorgon!

Imorgon blir det Stockholm! Ska hälsa på my dear Princess. Älska. Tyvärr jobbar hon på lördag mellan klockan 14-21 och hon har tydligen inget internet hemma (hur klarar man sig år 2009?!?). Har en hel dag jag ska slå ihjäl men det får väll gå. Så ska ni till Stockholm på lördag får ni gärna höra av er till min mobil. Det uppskattas!



Sandras möhippa

Inatt har verkligen varit en helvetesnatt! Tand 5 och 6 på lille man är på väg fram och det smärtar och han får ont i magen av det. Tyvärr glömde vi helt av att ge honom Alvedon igår kväll vilket vi fick betala för sen. Men ikväll ska verkligen Alvedonen kommas ihåg. Behöver verkligen några fler timmar sömn. Först vaknade han till vid 3 på natten och då höll Simon på och försökte söva honom en timme, klockan 4 var det min tur att ta över. Runt klockan 5 somnade han igen och sedan vaknade han vid kvart i 8 och ville inte somna om så jag tog på mig att gå upp. Kände att jag inte skulle kunna somna om och Simon kunde behöva de där 45 minuterna som var kvar för honom innan han var tvungen till att gå upp. Om jag får så kommer jag nog sova bra i natt i alla fall. Om jag får som sagt.

I helgen var det kusinen Sandras möhippa. Det var väldigt trevligt. Vi började med att träffas klockan kvart  i 11 vid Naturens hus. Sedan gick vi till en byggnad vid Oset där vi dukade upp för frukost. Under den tiden hade en tjej som Sandra inte kände igen gått in till Sandra på hennes jobb och gett henne en lapp och en påse med kläder och sa att hon var tvungen att göra det som stog på lappen. Det stog att hon var tvungen att ta på sig kläderna i påsen och befinna sig utanför klockan 11 då en person hon känner kommer och hämtar henne.
Detta gjorde hon och sedan blev hon utskjutsad till Naturens hus där jag och två andra tjejer skulle hämta henne och ta henne till Oset. Tyvärr vart vi lite sena och när vi kom fram till Naturens hus var den kommande bruden spårlöst borta. Efter att ha kikat runt lite kom vi fram till att hon måste ha fått fel beskrivning från killen som hämtade henne om vart hon skulle gå. Så vi skickade ett sms där det stod "Stop! Gå tillbaka till Naturens hus!". Efter en stund så såg vi en liten tjej komma gåendes mitt i spöregnet. Men glad var hon eftersom hon förstod att det skulle bli möhippa, något hon trodde inte skulle ske överhuvudtaget.
Sen gick vi till byggnaden där de andra befann sig. Alla hade militärkläder på sig, det var temat. Sandra blev målad på kinderna med ansiktsfärg, sedan vart det frukost. Efter frukosten hade vi påståenden som vi ställde till henne om oss. Hon skulle gissa vem det var som hade gjort den saken och om hon gissade rätt fick hon ta upp en sak ur hennes väska som vi hade packat ner en massa saker som var hennes. Hon gissade rätt på fyra saker och tog upp spraypuder, stövlar, bikiniunderdel och bikiniöverdel.




Efter frukosten gick vi tillbaka till Naturens hus där det stod två taxibilar och väntade. I den taxin vi hoppade in berättade chauffören att han också skulle gifta sig samma datum som vår brud fast i Axbergs kyrka (där jag var på bröllop helgen innan). Sammanträffande. Taxibilarna tog oss till Lasergame i stan där vi körde två rundor. Sandra hade aldrig tidigare kört det men tyckte det var jätteroligt.
Sedan vart det lite uppdrag på stan. Sandra fick en lapp med en massa saker hon skulle göra. Hon fick välja ut 5 av dom sakerna och klarade hon det så fick hon ta upp 5 nya saker ur väskan. Hon valde att ge bort en blomma till en farbror, krama en kille under 20 år, fråga efter en autograf och en annan efter en femtioöring och sedan dansade hon fågeldansen till några som spelade dragspel.




Efter uppdragen kom det två bilar och hämtade oss och sedan bar det av till Frövi. Där stannade vi till i centrum och Sandra fick ta på sig en våtdräkt. Sedan fick och hon gå in på en pizzeria och fråga om han hade något åt henne. Det hade han ju såklart. Hon fick en påse med cyklop, simfötter och simkuddar. Detta fick hon sedan ta på sig och hoppa ner i en damm för att leta efter tre skatter som vi hade kastat i. Sandra valde att ge allt hon hade och verkligen simmade runt i det grunda vattnet som kanske var drygt halvmetern djupt. Där hittade hon också en strumpa som hon trodde tillhörde hennes skatt, ganska så snuskigt då det faktiskt inte var vi som hade kastat i strumpan.
Hon klarade självklart uppdraget galant och efter detta satte vi oss i bilen igen och åkte iväg till en sommarstuga som ett par tjejer hyr.





När vi kom fram vart det ett dopp i sjön där stugan låg vid. Hon fick simma ut och hämta alkohol som vi hade lagt på en luftmadrass. Detta gick också jättebra och sedan fick hon en välförtjänt dusch. När Sandra kände sig lite fräsch igen efter fontänbadet m.m. så vart det mat. Vi hade ordnat catering från Danska krogen och det var verkligen supergott. Efter maten fick Sandra lite presenter från var och en av oss. Alla hade fixat något som skulle representera något som vi hade gjort tillsammans med henne och sedan skule hon gissa vem presenten var från och berätta historien bakom. Det var jätteroligt och blev väldigt uppskattat av alla. Efter detta trodde Sandra att allt var klart men det var det inte. Istället fick hon sätta sig i ett rum där vi hade ställt upp ett staffli och sedan kom det in en manlig krokimodell som hon fick måla av. I början tyckte hon det var lite småpinsamt men det gick snart över och hon målade på för fullt. Efteråt vände hon sig till mig och viskade att hon faktiskt inte hadet tittat nedanför midjan en endaste gång. Ha ha.
Sedan var alla planer för dagen över och det var enbart fest för hela slanten. Det var riktigt roligt och det blev en hel del alkohol som dracks upp. Men vi hade väldigt roligt. Dagen kommer vi också att komma ihåg då jag gick runt och filmade alla Sandras steg. Väldigt roligt att se. Detta ska sedan bli till en dvd som hon ska få. Det är ett kul sätt att minnas, förutom alla tusen bilder som blev tagna under dagen.