Det skulle ju inte vara så svårt att lämna över det där paketet men det var lättare sagt än gjort. Simon fanns inte på det stället som han sa att han skulle finnas när tärnan dök upp och hon hade själv glömt sin telefon så det var bara att åka runt och leta rätt på honom. Till slut fann hon honom hos hans föräldrar där det knöts slipsar för fulla muggar. Det tog som sagt lite längre tid för henne att fixa det vilket gjorde att vi bara var tre stycken kvar hemma med resten av förberedelserna så det var lite stressigt men det gick. När hon väl dök upp så ringde Simon till hennes telefon och sa att hans bror som skulle hämta tårtan också hade hämtat upp grillmästaren inne i stan och på vägen mot oss (dom skulle komma förbi hemma hos oss och hämta upp maten vi höll på att förbereda) så lyckades något spillas över hans kostymbyxor så vi var tvugna att leta fram Simons andra kostymbyyxor han hade hemma. Hon sprang iväg och började leta och när hon stod i letandet så upptäcker min andra tärna att hennes tärnklänning saknades! Den var som bortblåst. Vi visste att den låg i en påse tillsammans med hennes skor som hon hade haft dagen innan vid repetitionen men nu var den som bortblåst. Vi vände upp och ner på HELA lägenheten samt var jag och en tärna ute och rotade i soporna för att se om den hamnat där kvällen innan men hittade den inte någonstans. Paniken började blåsas upp då det inte fanns någon mer sådan klänning att få tag på samt att vi skulle behöva hinna åka till köpcentret för att hitta en ny klänning som matchade de andras. Vi var lite i upplösningstillstånd då en av de andra tärnorna kom på att hon kan ha sett en påse som låg i några backar som plockades ur bilen dagen innan och nu befann sig i festlokalen en mil bort. Vi höll tummarna för att det stämde och jag fick ringa till pappa som fortfarande var hemma och gjorde sig i ordning och fick be honom att åka till lokalen och leta.

Nu fanns det ingenting vi kunde göra åt saken, bara att avvakta så tärnan med den saknade klänningen fick hoppa in i duschen. Jag och en tärna började jobbet med att få på mig lösögonfransarna vilket var lättare sagt än gjort med lösnaglarna men till slut så satt dom. Simons bror och grillmästaren kom strax därefter och hämtade upp mat samt en lapp som ena tärnan hjälpt mig att knåpa ihop på morgonen med beskrivning för vad hon vid serveringen skulle göra. Kom även på att bålskål saknades men hade som tur var några extraskåla stod så vi valde ut den finaste av dom och skickade med grabbarna.

När dom åkt började jag att föna mitt hår som skulle vara torrt tills frisören kom hem till mig. Detta hanns inte utan det var bara halvtorrt när han kom innanför dörren men det gick bra ändå. Sen var det bara för mig att sätta mig och försöka lugna ner mig och få håret i ordning. När det gått ungefär en halvtimme ringde pappa och sa att han hade hittat klänningen! Lättnad! Nu kunde vi pusta ut vad gällde det i alla fall.

 

När frisyren var klar, tärnorna duschade och klara och frisören åkt vidare till Simon (ja han var också best man) så satte vi oss ner en liten stund och avnjöt ciabatta, jordgubbar och lite mousserande. Det gick inte direkt att pausa så mycket för tiden var fortfarande knapp och vi hade en hel del kvar att göra.

Jag fick hjälp på med min klänning och sen var det dax att börja sminka mig. Kikade lite snabbt på klockan och det var ca 15 min kvar innan limousinen skulle lämna av grabbarna vid vigselplatsen och sen åka och hämta oss. Jag drog snabbt på mig sminket och fick springa ut i dagsljuset och visa tärnorna som fick avgöra om det såg bra ut för belysningen inomhus var bristfällig. Det vart godkänt och sen sprang vi runt och letade efter halsband, örhängen och saker som jag letat fram för att få ihop något blått, något gammalt, något nytt, något lånat och något fått. Tyvärr glömde jag av det blåa strumpebandet mitt i all jäkt men jag anser att min tatuering innehåller tillräckligt med blått för att bli godkänt, ha ha. Nu ringde dom från vigsellokalen till ena tärnan och sa till att dom hoppat ur limousinen och att den nu var på väg mot vårt håll. Vi tog på oss skor och allt och gick ut till parkeringen för att vänta. Då kom jag på att jag glömt att tagit en whiskey som jag hade lånat av pappa. Detta skulle jag göra för att min röst kanske skulle kunna hålla under vigseln så jag fick lämna brudbuketten till ena tärnan och ta den andra tärnan med mig i släptåg och springa tillbaka till hem. Tärnan sprang in och letade efter whiskeyn medan jag stannade ute, detta för att hon hade en mycket bättre klänning att springa runt i. Sen kom hon med den, jag halsade i mig en skvätt ur flaskan och sen var det bara att springa tillbaka till tjejerna vid parkeringen. Limousinen hade ännu inte kommit men den var på väg.

 

... Fortsättning följer...