Ibland är barn bra söta. Tror Liam förstår lite att jag inte mår så bra, då han ibland kan göra vissa saker som gör att man kommer ihåg varför man väljer att skaffa ett barn till.
Som imorse, då kom Liam inspringandes till mig. Han började dock med att spruta vatten på mig (har en vattenspruta som står om katterna hoppas upp i sängen på natten och ska busa i sängen). Det var inte så kul. Sa till honom och tog ifrån honom sprutan. Liam började gå mot dörren men stannade helt plötsligt upp och sa:
- Men pussen!
Sen sprang han fram till mig och gav en puss och en kram.
- Älskar dig mamma, sa han sedan och sen gav han mig en puss till innan han gick mot dörren och ut för att busa igen. Då klappar mammahjärtat lite extra här.
Sen har han tyvärr resterande dag varit ett litet djävulsbarn och gjort rackartyg, men idag är det "pappas dag" så jag har mest legat i sängen och samlat energi för att orka med att bara vara. Sen när Simon åkt och det var dax för mig och Liam att äta kvällsmat så bråkade han (som han alltid gör nu för tiden) med maten. Men mitt i allt så går han fram till mig och ger mig en puss och en kram och bara ler så där sött som bara han kan göra, och då glömmer man genast av vad man tidigare bråkat om.