Till er vänner kan ni nu läsa ordentligt och lyssna. Visst att jag är singel och har varit det ett litet tag nu men detta betyder inte att jag är desperat ute efter någon. Jag tycker visserligen att det är lite roligt att ni försöker tussa ihop mig med lite folk som jag faktiskt verkar ha något ihop med, men detta mest för att jag för en gångs skull får komma ut en barnfri kväll och kanske ta en fika som är lite av en lyx för en stressad mamma som mig. Detta betyder inte att jag vill gå ut och fika med vem som helst! (!!!!!!!!) Som exempel på människor som ni försökt att tuta ihop mig med och som jag bara tänker "Vad fan tänkte ni här?!?!":

* Mannen som är visserligen bra i ålder men som precis har slutat knarka, är arbetslös, går på lyckopiller och fortfarande bor hemma... Jag vet inte riktigt om jag kan hålla med om att det verkar som mina drömmars man.

* Personen som är rädd för barn och frågar varje gång jag lämnar msn för toaletten om jag tappat intresset och vad jag gör/vem jag är med... Tappat intresset? Jag kastade intresset så hårt i backen jag kunde så det sjönk ner under jorden och förhoppningsvis blir förintat av jordens inre.

* Den här mannen som först verkade som ett bra förslag. Han har ett bra arbete och verkar ganska så vettig i sina åsikter men som sedan är lika gammal som min pappa och känner att han måste ringa vareviga kväll för att se hur det är med mig och om jag inte svarar så följer 10 sms om att jag ska ringa upp honom... Behöver jag säga att jag struntar totalt i att svara och att hans sms åker direkt i papperskorgen. Skrynkliga hängrövar är inget för mig. Glömde jag förresten nämna att jag redan har en sådan efterhängsen gubbe efter mig men som faktiskt "bara" är 38 år och som ni inte har försökt fixa ihop mig med. Behöver inte en extra, nej tack.

Tack för era förslag och förlåt om jag verkar ohyfsad när jag vänligen men bestämt säger Nej tack.