Känner mig nu väldigt dålig, otroligt sjuk inombords. Mina ben är svaga och jag känner mig yr, förmodligen något helt totalt normalt för att vara min kropp.
Idag har jag besökt min far i Kumla. Först blev det kebabpizza, något som jag inte alls kan komma ihåg när jag åt sist, och sedan blev det fika med någon höstbakelse och kolakaka, mumsigt. Kom inte hem förrän strax innan klockan nio och då var det bara att lägga min lilla älskling. Gick lika snabbt och smidigt för honom att somna som alltid och än så länge har han inte vaknat till liv en enda gång. Skönt.
Tänkte försöka komma i säng någorlunda i tid idag. Klockan börjar dra iväg men för mig som brukar vara vaken minst två timmar till skulle det här vara en tidig tid att lägga sig.

Något som jag börjar på att bli lite småtrött på är människor som säger en sak men menar en annan. Varför bara inte säga vad man tycker och tänker om något och sen är det klart? Som A som sa att alla problem var som bortblåsta och att han skulle höra av sig snart igen, detta var en månad sen! Eller M som sa att vi visst kan prata med varandra trots att det hela inte kommer bli något seriöst som nu inte heller har hört av sig. Eller H som jag har gett tusentals chanser till att försöka återgå till det normala men som ändå inte hör av sig. Sedan om man raderar deras nummer (H´s nummer har jag raderat ca 10 gånger) så blir folk sura men varför ha kvar dom i mobilen om man ändå inte hör något från dom? Nej, orkar inte engagera mig i människor längre. Jag har för mycket att göra, för mycket i mitt huvud, för att lägga ner engagemang i det hela. Visar ni något själva så visst, men annars får det väll rinna ut i sanden.

God natt på er raringar!