Idag har man varit iväg till Öppna förskolan igen. Ibland så drar man sig nästan för att gå dit eftersom en mamma är där som jag verkligen inte orkar med. Så fort som Liam gör minsta lilla så kommer hon och påpekar vad jag gör för fel. Hon satte Liam i knät en gång och skulle pärla och då tog Liam en av pärlorna och stoppade in i munnen och då sa hon till mig att jag måste hålla koll på min son eftersom han stoppar saker i munnen!?! Vem fan sätter sig och PÄRLAR med en ETTÅRING?!? Idag fick jag hålla en liten bebis medans hans mamma var på toaletten. Då satt jag i ett rum och Liam sprang genast över till rummet brevid. När mamman kommit och hämtat hennes bebis igen så gick jag och tittade till Liam och då hade han tagit en stor "legobit" från ett annat barn som blev ledsen och då gav mamma den där blicken till mig som hon alltid gör när hon tycker att jag ska hålla koll på Liam bättre. Men om hon vaknar upp ur sin drömvärld så kanske hon ser att alla barn där springer från sina föräldrar (för vi har en "regel" att alla mammorna ser till alla barn) och alla barn där tar också saker från varandra. Ska man se till hennes unge som faktiskt är stor, kanske 7 år, så går han runt och slår de andra barnen, kastar saker, har sönder saker med flit m.m. m.m. Kan fortsätta i evigheter, och får han någonsin någon tillsägelse? Nej. Sååå irriterande mamma. Idag var det ännu mer störande då hon satt på öppna utan att ha med sig några barn och satt och pratade med sina kompisar som inte heller har barn med sig. Har dom inte kaffe hemma eller varför går man dit?

Igår kväll var den tre ungdomar som satte eld på min kompis bil. Fan vilka idioter det finns. Varför gör man något sådant? Bara för en stunds skoj? Vad är det som är så roligt då? Sjuka människor...